Riksdagsmannens son blev dödshotad – på grund av sin pappas värderingar

Flera års trakasserier kulminerade i Överum i går. Jörgen Anderssons 14-årige son blev jagad, nedslagen och dödshotad av ett gäng på grund av att Jörgen Andersson är moderat.

Händelsen är polisanmäld.

– Han hade två kompisar hos sig och det gjorde att han vågade sig ut i samhället i går. Det var avslutningsfest på fritidsgården och när de tre killarna passerar fritidsgården så ger sig en mobb efter dem. De kastar glåpord efter min son som känner att han vill fly. När han ber om att bli lämnad ifred blir han nedslagen i stället. Det är säkert ett tiotal i mobben och de ger sig inte på de andra två. Efter att de slagit ned min son säger de att han ska se det här som en första varning, nästa gång dödar vi dig. Budskapet var att han inte skulle våga sig ut i Överum, säger Jörgen Andersson som själv sökte upp barnen i mobben under gårdagskvällen:

– Jag pratade med barnen efteråt, men fick inget vettigt ur dem. Jag pratade också med deras föräldrar, och en bekräftade att det handlade om min politiska övertygelse. Man retar sig på min politiska övertygelse och anklagar mig för att skolan lagts ned i Loftahammar. Det hade inte jag med att göra och det har mina barn fått ta ansvar här.

”Jättejobbigt för honom”

Händelsen har förstås tagit hårt på familjen.

– Jag känner frustration, så är det ju. Det är väldigt jobbigt naturligtvis. Min son har tidigare fått byta skola och för några dagar sedan blev han också angripen. Då skrek de efter honom och kastade hårda saker mot honom. Han är rädd för att åka till skolan och försöker åka buss när han vet att de här barnen inte åker. Samma barn skriker åt mig också, att jag är ett ”jävla moderatsvin” och sådana saker. Det är en sak att jag blir angripen som är politiker och en helt annan att min son blir det. Man kan misstänka att det projiceras från föräldrar till barnen och sedan används det mot mina barn. Det är ynkedom att man inte längre förmår att kunna skilja från sak till person.

Hur mår din son i dag?

– Det är jättejobbigt för honom. Han är begränsad i sin tillvaro, han kan inte göra saker som han vill, han kan inte åka ut på badet, han kan inte röra sig på samhället. Han har tvingats att byta skola och ha ett liv som han är väldigt begränsad i. Han måste hela tiden övervinna sina rädslor och sin ångest bara för att åka till skolan. Det är klart att det påverkar honom och att han mår dåligt. Det tror jag att vem som helst kan relatera till. 

”Måste reagera varje gång”

Trots händelsen har Jörgen Andersson inte funderat på att avsluta sitt politiska engagemang. Däremot har han allvarligt funderat på om det är värt det.

– När jag tänker på mina barn och familj ställer man sig frågan om det är värt det? Svaret måste vara att man står upp ännu mer för trygghet och frihet och trappar upp sitt engagemang ännu mer. Alla har rätt att leva i frihet och ska kunna forma sitt liv på det sätt man vill.

Om det här fortsätter, finns det någon gräns där du känner att det får vara nog?

– Nej, jag kan inte acceptera det här, det går inte. Vi måste stå upp för vad som är rätt och prata om det.

– Jag ser en större dimension i det här. Det handlar inte bara om att min familj är utsatt, utan det handlar om trygghet och frihet i alla våras liv. Ingen ska behöva bli begränsad, alla ska få känna trygghet och vi måste kunna lita på samhällskontraktet och att våra instituiner fungerar. Det måste finans en ordningsmakt som gör att människor känner trygghet och frihet och för mig innebär det att jag måste stå upp ännu mer än för det jag tror på. Det här har bäring på det jag känner engagemang för, samtidigt som man drabbas väldigt hårt för sitt engagemang. Jag tror att vi måste kunna förmå att prata om det och vi måste kunna reagera varje gång. Det här är inte acceptabelt.

”Vuxna har väldigt stor skuld”

Polisen kom inte till Överum i går, men besökte familjen under dagen och tog upp anmälan.

– Nu får rättvisan ha sin gång. De har varit här i dag och det känns väldigt bra.  De ingav väldigt stort förtroende och professionalism och jag förstår att de måste prioritera när det händer mycket saker. Samtidigt tror jag att en större närvaro generellt sett från ordningsmakten hämmar de onda krafterna.

Är det tuffare att vara känd politiker på en liten ort?

– Det är svårt för mig att göra den här kopplingen. Det är lättare att bli igenkänd när man bor på en liten ort, men det borde ha en motverkande effekt. Jag tycker att man borde tänkt att ”han tillhör visserligen det partiet, men han är rätt okej ändå.” Jag bor i en bruksort och tittar man bakåt så har många kanske helt andra politiska värderingar än vad jag har. Det kan vara provocerande, men det kan finnas andra kopplingar också. Det nya blockets politik har stor sympatikrets på landsbygden. Det är svårt att dra en automatisk koppling.

Hur går ni vidare?

– Vi har polisanmält och sedan kommer ordningsmakten dra det vidare till socialtjänst och vi ska prata med skolan. Vi ska hantera det i enlighet med de rutiner som finns.

Kan det komma något gott ur det här?

– Ja, om vi förmår att diskutera och prata om det kan det komma något gott ur det. Vi måste klara av att se varandras perspektiv och det finns många exempel på att det här förekommer på alla nivåer. Medvetenheten om varje människas ansvar för att motverka diskriminering på låg nivå måste öka och ska våra barn bli mer toleranta måste vi börja hos oss själva och tänka på hur vi själva beter oss och pratar med våra barn. Där brister vi vuxna. Jag tror att vi har väldigt stor skuld när våra barn hanterar varandra utan respekt.