En ny rapport menar att flyktinginvandringen är en kostnad för Sverige. Foto: Tomislav Stejpic/Migrationsverket
Flyktinginvandringen är en kostnad för Sverige. Det visar en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, som presenterades under torsdagen.
Det skriver SVT Nyheter.
Rapporten är skriven av Joakim Ruist vid ESO, en självständig kommitté under Finansdepartementet med uppdrag att ge underlag för samhällsekonomiska och finanspolitiska beslut.
Enligt rapportförfattaren har flyktingar i studien identifierats med precision från år 1990 och framåt. För åren dessförinnan utgår studien från att samtliga invandrare från länder som Irak, Ungern, Chile och Afghanistan var flyktingar.
Studien visar att flyktingars sysselsättningsutveckling gradvis försämrats under tidsperioden. På 1980-talet uppges integrationen ha varit betydligt snabbare än under 1990-talet och framåt. Sedan krisen på 90-talet har integrationstakten varit jämnare, men en gradvis försämring kan skönjas.
Forskaren Joakim Ruist menar att integrationen sannolikt aldrig kommer gå så snabbt som på 80-talet, men att beskriva den som misslyckad är överdrivet, hävdar han.
– Det finns inte någon måttstock enligt vilken man kan vara säker på att man riktigt vet vad man talar om när man säger lyckad eller misslyckad, men vi kan konstatera att det alltid varit svårt att sätta flyktingar i sysselsättning, säger Ruist i SVT:s Morgonstudion.
Skillnader mellan flyktinggrupper
Rapporten visar också att det är stora skillnader mellan flyktinggrupper från olika ursprungsländer. Under vissa perioder har sysselsättningsgraden varit mer än 40 procent högre bland de mest framgångsrika grupperna jämfört med de minst framgångsrika.
Under de första tio åren har kvinnliga flyktingar i Sverige i allmänhet betydligt lägre sysselsättningsgrad än män, ett glapp som efter 20 år så gott som jämnar ut sig, enligt rapporten.
Kostar 74 000 per år
I studien görs också en prognos av flyktinginvandringens, samt flyktinganhöriginvandringens, långsiktiga påverkan på den offentliga finanserna. Det har gjorts genom en beräkning av flyktingars och anhörigflyktingars bidrag till den offentliga sektorns finanser under sin livstid i Sverige.
Enligt prognosen är flyktinginvandringen både på lång och kort sikt en kostnad för Sveriges offentliga finanser. Kostnaderna uppges vara högst de första åren efter invandring, varpå genomsnittsflyktingen sedan ger ett positivt bidrag till statskassan, som dock inte täcker underskottet från de första åren och det som sedan uppkommer vid pensionen.
”Osäkerheten i beräkningarna är stor, men indikerar att nettoomfördelningen via de offentliga finanserna till en genomsnittlig flykting under hela dennas livstid i Sverige uppgår till i genomsnitt 74 000 kronor per år. Som jämförelse var omfördelningen till en genomsnittlig flykting i Sveriges befolkning 2015 cirka 60 000 kronor”, står det i rapporten.