Nytt räddningsförslag om Yxern togs emot väl: "Landade bra"

Att sjön Yxern mår dåligt är ingen hemlighet. 

Under flera år har olika aktörer kämpat för att på något sätt förändra den illavarslande situationen. 

Under gårdagens stora möte i Frödinge bygdegård, där flera av de viktigaste aktörerna i frågan kring Yxern deltog, presenterade advokat Agnes Larfelt Alvén ett helt nytt förslag. 

Det går helt enkelt ut på att man inför ett tidsbegränsat tillstånd att avvika från nuvarande regleringsbestämmelser i avvaktan på en permanent lösning. Att därmed under en övergångsperiod hitta en tillfällig lösning.

– Det finns olika sätt att gå tillväga och miljöbalken innehåller lite komplicerade system när det gäller gamla vattenregleringssamfälligheter. Det är också så att när man ska söka tillstånd så kan det bli en lång process, med sakägare som överklagar. Kan man då i stället formulera det som en omprövning, där man helt enkelt omprövar en vattenhushållningsbestämmelse, så kan det gå smidigare i processen. Likafullt kan sakägare överklaga i en sådan process, så att även det kan dra ut på tiden, säger Agnes Larfelt Alvén, advokat specialiserad på miljö- och vattenrätt, som tillsammans med Calluna jobbat med förstudien.

Vad eller vilka kan stoppa det här alternativet?

– Det finns sakägare, både markägare och kraftverksägare, alla dessa kan överklaga en sådan här omprövning och har rätt att försena processen. Så ska det ju vara, men det blir också ett hinder och gör att det riskeras att dra ut på tiden. Kanske kan man begära en snabbverkställighet för den första domen, att ta den i anspråk trots att den överklagas och så. 

Svårt innan sommaren

Regleringsföretaget, Tekniska Verken, Vimmerby kommun, Västerviks kommun, Älvräddarna, Botorpsströmmens vattenråd och Yxerns fiskevårdsområde var samtliga representerade på det öppna Yxern-mötet. Även sakägare och allmänhet fanns på plats. 

Agnes Larfelt Alvéns förslag tycktes gå hem hos flertalet av de 15 smågrupper som diskuterade på det öppna Yxern-mötet. 

– Jag tycker att det verkar positivt att kunna hitta en tillfällig lösning för att åtgärda den akuta situationen och hitta överenskommelser som gör att man kan skjuta upp den slutgiltiga reglerings- och ersättningsfrågan för att inte belasta den första processen, säger hon. 

Vad finns det för tidsperspektiv?

– Jag vet inte. Det handlar om att övertyga domstolar och de som är berörda att det här är en seriös och genomtänkt lösning. Kan man visa att det inte drabbar någon, så är det större förutsättningar för att det ska gå snabbt. Juridiken ska inte vara ett hinder i systemet. 

Så har det ju verkligen varit här. 

– Så har det blivit här och alla som är seriösa och jobbar med sådana här frågor på både myndigheter och domstolar vill nog hitta en smart lösning. Kan man förklara situationen tror jag att man kan komma vidare, men det är komplicerade frågor och vi behöver klura vidare. 

När skulle en tillfällig lösning kunna vara i bruk?

– Jag vet verkligen inte. Domstolen har regler om att man kungöra en ansökan, den måste beredas och folk ska få tillfälle att yttra sig och de fristerna kan man inte tumma på. Det tar ett par månader i vilket fall som helst. 

Innan sommaren är därmed omöjligt?

– Det ska man aldrig säga, men det förefaller svårt. Det finns bestämmelser i miljöbalken som reglerar nödsituationer, men det här inte fara för liv. Hade det varit det hade Länsstyrelsen kunnat säga att nu måste ni stänga dammen eller öppna damen eller reparera det här. 

"Kan inte göra alla till lags"

Agnes Larfelt Alvén tycker att man ska ta kontakt med Länsstyrelsen och se hur de ser på det här alternativet. 

– Det är komplicerat och möjligen skulle man kontakta Länsstyrelsen och se hur de ställer sig till det här. Jag tror inte att de har fått det här presenterat för sig. Länsstyrelsen kan ompröva ålderdomliga tillstånd och det här är ju ett sådant.

Regleringsföretaget och Tekniska Verken är försiktigt positiva. De är rädda för att juridiken kan stoppa även det här alternativet. 

– Eftersom att det är många intressenter och alla har sina egna åsikter, så kan det mycket väl vara så. Men man kanske inte kan göra alla till lags. Då måste man gå vidare ändå, om man från myndigheternas sida ser att det här är tillräckligt angeläget och då får det kanske kosta lite och så får man ersätta de som förlorar kraftproduktion, säger hon.

"Ett alternativ"

Hennes förslag verkade dock gå hem hos de flesta. 

– Jag vet inte om det är det bästa. Det är ett alternativ och vi jobbar på olika alternativ. Det känns som att det landade bra här och det gör mig lite orolig. Jag vet inte om det är det bästa, men det är det bästa jag har nu. 

Förstudien ska presenteras helt i juni. Mycket mer från gårdagens möte kommer senare.